Månad: september 2015 (sida 1 av 2)

Årets sämsta investerare

Min initiala utveckling har som jag tidigare nämnt inte varit särskilt positiv. De omfördelningar jag har gjort under nedgången har fortsatt ner och de röda siffrorna lyser glatt i mitt uppföljningsdokument. I detta känns det ändå som en liten tröst att det finns proffs som också lyckats mindre bra och när man hör om en förlust på 100 miljarder kronor för tredje kvartalet så ligger jag fortfarande i lä.

Preferensaktier

Idag var det X-dag för Victoria Parks preferensaktier och pengarna kommer in på kontot den 5:e oktober. Det är inga stora summor, men å andra sidan så kommer dom fyra gånger per år. När jag gjorde min investering så var nog detta det enda som jag hade koll på, och egentligen räcker väl det ganska långt. Men det finns några fler insikter om jag samlat på  mig sedan dess.

Det jag sett under senaste tiden är att mina preferensaktier har legat ganska still både i uppgång och i nedgång. Om de rör sig så är det oftare mot den allmänna rörelsen, dvs när börsen går ned tickar preffarna upp en krona eller så. Och tvärt om förstås…

Idag öppnade aktien ned 4,50 kr vilket är positivt ändå med tanke på att den per automatik är värd 5 kr mindre idag då utdelningen är avskiljd.

Just nu är det ont om positiv utveckling i portföljen, men med ungefär en tredjedel av värdet i preferensaktier så känns det ändå rätt skönt att en ganska stor del av innehavet är lite mer fast mark i dagens aktieträsk.

Sen har jag också i efterhand insett att det är bra att ha lite koll på inlösenpriset. Preffar har i villkoren en möjlighet för företaget att köpa tillbaka aktierna till en fastställd summa, vilket innebär att man bör inte köpa preffar vars kurs överstiger inlösensvärdet för då finns det en risk att man tvingas sälja dom till företaget med förlust om detta beslutas, vilket har hänt i något fall.

För den som vill veta mer så finns det en utmärkt introduktion till vad preferensaktier är hos Petrusko.

Hopp och förtvivlan

I ett tidigare inlägg tog jag upp lite om handel med derivat (Certifikat och Mini Futures) och nämnde då som hastigast att det finns ett fenomen som uppstår när man handlar med derivat som har sina underliggande tillgångar på utländska börser, nämligen skillnaden i öppettider. Jag kände att Apple hade mycket spännande på gång och hittade en intressant Mini Future som jag slog till på. Handeln med minin sker på svenska börsen och sker då således mellan 09:00 och 17:25, men handeln med aktien som minin är kopplad till sker mellan 15:30 och 22:00 svensk tid. Det innebär att fram till 15:30 är det osäkert hur aktien rör sig och även om market markern rör sig lite upp och ner så är den ganska så konstant. Mellan 15:30 och 17:25 finns det fönster då man kan besluta sig för köp eller sälj baserat på utvecklingen, men efter det så får man vackert acceptera det som blir.

Det som jag såg häromdagen är nog inget unikt, men jag tycker det var intressant för att visa på att man ska nog vara medveten om hur det fungerar och vara tillfreds med sitt humör innan man handlar med kortsiktiga perspektiv på utländska börser.

Om vi tittar på nedanstående graf för Apple från den 21 september ser vi att under eftermiddagen känns det som en alldeles utmärkt idé att köpa på sig någon form av papper i Apple eftersom aktien stiger med besked.

APPL1

Nöjd och belåten lagar man sig lite middag och börjar så smått fantisera om hur mycket man skulle kunna tjäna en sån här dag. Efter kaffet kollar man till sina skyddslingar och inser att något hänt.

APPL2

Helt plötsligt känns livet brunt och tråkigt, och det är nu man inser att man inte kan sälja sina minis eftersom den svenska börsen har stängt. Nu börjar man istället fundera på om detta är inledningen till “The big one” och om man kommer att bli tvungen att köra “billiga veckan” på menyn ett tag framöver eftersom man var så dum att man inte sålde i tid. Man stänger av datorn för att spara på elräkningen men gör en smygkoll innan läggdags igen och ser då att världen ler mot en igen.

APPL3

Så var ordningen återställd igen och denna gången blev det ju ett lyckligt slut. Det finns säkert mycket mer dramatiska exempel, men jag kände att denna dagen tjänade sitt syfte att visa på fenomenet med att handla med utländska börser och för den som är nyfiken så kanske jag med detta kan ge någon en insyn som jag själv lärde mig den hårda vägen i somras med S&P500 certifikat och Greklandshumör.

Win – Win – Win

Satt och vände och vred på siffrorna i mitt uppföljningsdokument och kände att mina Ratos preffar skavde lite grand i sammanhanget. Om man jämför med den högre direktavkastningen i till exempel Akelius preffarna så kände jag att det är inte värdet som är av störst fokus för mig utan utdelningen.  Så jag gjorde några räkneexempel på utdelning och värde och jämförde med min tänkta målsättning och insåg att jag låg några procent högre i andel preffar än vad jag själv satt upp samtidigt som jag låg något under min kategori av Large/Mid Cap bolag. För att slå flera flugor i en smäll planerade jag att sälja av mina Ratos och köpa Akelius med minst samma utdelning i kronor och för mellanskillnaden tänkte jag öka mitt befintlig innehav i den aktie som stod först i min prioritetsordning, nämligen Alimak.

Alimak köprekades av SEB Equity Research i början av september men har inte lyft något vidare än och det innehav jag hade fick jag tilldelat vid nyemisionen och det var lite för litet enligt min åsikt. Även om sektorn inte går lysande så är det positivt med företag som även har intäkter från eftermarknaden, vilket Alimak har för sina hissar.

I dåliga tider går preffar upp, så jag bevakade kurserna och fick mina Ratos sålda för 1904 kronor vilket tillsammans med den utdelning jag fick i somras gjorde att jag hamnade på 0,11% plus. För den största delen av dessa la jag sedan en köporder på ett gäng Akelius som gick igenom idag. För mellanskillnaden dubblade jag mitt innehav i Alimak.

Så summan av kardemumman var att jag uppnådde tre steg i rätt riktning med denna växling:

  1. Justering av portföljens fördelning mot min målbild
  2. 10% högre utdelning i Akelius jämfört med Ratos
  3. Dubblerade mitt innehav i Alimak “gratis”

Med detta känner jag mig väldigt nöjd och känner att dagen blev rätt bra ändå även om OMX droppade med magstarka -2,55%. Med en knapp tredjedel av portföljen i preffar gäller det att dagar som den här att se att glaset fortfarande är nästan halvfullt istället för att fundera på det som rann ut under dagen.

I natt är det redovisning av Kinas inköpschefsindex och hur ogärna jag än vill se det så känns det som om Martin Armstrongs domedagsprofetia inte är alldeles tagen ur luften…

 

Leka med elden

Under sommaren började jag även laborera med olika typer av derivat. Först var det certifikat för OMX och så småningom även Mini Futures för OMX och några olika aktier. Detaljerade förklaringar för vad en Mini Future är överlämnar jag med varm hand till de som är mer kunniga, men jag skulle vilja likna det vid att man köper en liten del av en aktie och lånar till resten mot en avgift. Om aktien går upp får man i princip hela uppgången i kronor, men om aktien går ner så sjunker den givetvis med samma summa.  Det finns några begrepp som man som köpare behöver hålla reda på och det är finansieringsnivå men framför allt stopp-loss nivå som kan skilja mellan olika utfärdade Mini Futures. Dessutom kan Mini Futures vara av den långa sorten dvs man tjänar pengar om den underliggande tillgången stiger eller korta som innebär att man tjänar pengar om den underliggande tillgången sjunker.

För att exemplifiera tänkte jag beskriva två generella och förenklade exempel:

  1. Aktien för “Drömbolaget”  står i 500 kr.
  2. Mini Futuren MINI L DROMB 1 har finansieringsnivån 350 kr och stop-loss 390 kr. Det innebär att den kostar 500-350=150 kr att köpa.
  3. Mini Futuren MINI L DROMB 2 har finansieringsnivån 470 kr och stop-loss 490 kr. Det innebär att den kostar 500-470=30 kr att köpa.

Om vi tittar på ovanstående scenarion så kan jag alltså för 1000 kronor köpa antingen 2 aktier, 6 MINI L DROMB1 eller 33 MINI L DROMB 2.

Om bolaget går bra och stiger med 50 kr så syns det här hur Mini Futures kan skapa den så kallade hävstångseffekten. För det första scenariot får jag nu en ökning med 100 kr och har då 1100 kr, för det andra så steg mina Mini Futures med lika mycket (i princip) vilket ger en ökning med 6*50=300 kr (totalt värde 1300 kr) och för det sista exemplet får jag en ökning med hela 33*50=1650 kr (totalt värde 2650 kr)!

Så långt är det ju fantastiskt hur man med ganska liten investering kan få en rejäl utveckling, men givetvis finns det en hake och det är om det svänger åt andra hållet. Låt oss säga att aktien går bra och stiger ett tag vilket gör att vi känner oss extremt nöjda, men sedan händer något som påverkar aktiekursen negativt och aktien gör på några dagar en dykning ner till 485 kronor vilket är en fullt normal rörelse för aktier i dessa tider. Det som händer då är att de fysiska aktierna sjunker och har ett sammanlagt värde på 2*485 kr och jag står med 970 kr på depån. I det andra fallet står Mini Futuren 15 kr under mitt inköpsvärde vilket gör att varje Mini Future är värd 150-15=135 kr. Med 6 stycken så gör detta att min depå säger att jag har ett värde på 6*135=810 kr, hoppsan…

För det tredje alternativet ser ni att kursen understiger stop-loss nivån vilket innebär att Mini Futuren är “knockad” och inte längre går att handla med och jag har förlorat mina pengar, dvs på min depå finns det nu 0 kr. Här finns nu utmaningen och riskmomentet i Mini Futures: Om man tar risker och handlar Mini Futures som ligger nära stop-loss nivån kan man tjäna stora pengar om dom går åt rätt håll, men man riskerar också att bli av med alltihop om de går åt fel håll. Köper man en dyrare Mini Future så minskar risken men också utvecklingen.

Att det kan gå fort utför fick jag erfara under sommaren när Grekland spökade som värst. Tyvärr var jag alldeles för naiv avseende hur mycket börsen kan gå upp och ner på kort tid och det blev en dyrköpt läxa. Speciellt om man köper derivat som är kopplade till andra börser som har andra öppettider än den svenska. Då kan man råka ut för några spännande fenomen som jag noterade idag, men som jag återkommer till i ett framtida inlägg.

Bitcoin

Att kryptovalutan Bitcoin skiljer sig från traditionella handelsprodukter är nog ganska uppenbart. Bitcoin är inte knutet till någon stat och har heller ingen centralbank. Det finns många åsikter om dess för- och nackdelar men jag har identifierat en utveckling som jag inte läst om någon annanstans och som jag tror kan ge en intressant utveckling några år framåt i tiden.

En svensk krona (SEK) kan ju delas upp i hundradelar, dvs den har 0,01 SEK (eller 1 öre) som minsta värde. En Bitcoin (BTC) däremot kan delas upp i en hundramiljondel och den minsta valutaenheten är således 0,00000001 BTC. Detta värde motsvarar med dagens kurs 0,00001950 SEK vilket är en väldigt liten summa.

Nu pausar vi ett ögonblick här och hoppar över till begreppet Big data. Big data är precis som namnet antyder enorma datamängder. Denna mängd kan bestå i otroligt många små dataposter som registreras till exempel från en flygplansmotor, givare som mäter temperaturskillnader på alla pallställ i en lagerlokal, eller från sensorer på en bro som registrerar vibrationer från vind, bilar eller materialspänningar. Det finns oändligt antal tänkbara användningsområde för att analysera data ur en sådan outsinlig skattkista.

Här kommer nu den intressanta kombinationen. Den som byggt ett system för att samla in data vill givetvis ha någon form av utdelning på sin investering. Hur kan man ta betalt för utläsning av så små mängder data ur ett enormt datalager? Säg att jag som kullagertillverkare vill ha möjlighet att få ut data om vibrationerna från vevstakarna en lastbilsmotor för ett antal lastbilar med mina kullager, för att på så sätt kunna göra produktförbättringar. Jag behöver alltså en väldigt liten andel av den totala datamängden i lastbilens framtida svarta låda. Prismodellen kan då till exempel sättas till 0,00000001 BTC per kB data. Även små sökningar kan således prissättas och säljas och många bäckar små…

Med detta i åtanke investerade jag i Bitcoins i somras, eller egentligen i Bitcoincertifikat eftersom det är så man handlar enklast. Ett Bitcoin XBT på Avanza kostar runt en tia, så jag köpte några stycken att stoppa i byrålådan för framtiden. Jag tror att Bitcoin kan få en funktion som betalningsmedel för datautbyte om ett överskådligt antal år och om det stämmer bör värdet öka exponentiellt allt eftersom användningen ökar eftersom antalet Bitcoins till skillnad från traditionell valuta har en fix mängd. Med den teknik som skapar Bitcoins kan det aldrig skapas mer än 21 miljoner Bitcoins, sen är det stopp till skillnad från andra valutor som i princip kan utökas i all oändlighet.

Så ekvationen är förhoppningsvis den, att ett ökat intresse ger ett ökat värde på en ändlig resurs.

Sill och kräftor eller hästar?

Förra veckan var det då hästkapplöpning i form av St Legers Festival. Nu är varken vadslagning eller hästar något av mina favoritintressen men jag funderade lite på de två olika förhållningssätten som är allmänt kända investeringsprinciper:

  1. Sell in May and go away, do not return until St. Leger’s Day.
  2. Köp till sillen och sälj till kräftorna

Nu är ju dessa i princip motsatser men jag senast läste om detta så var det på Placera och jag kunde inte låta bli att göra snabb beräkning på hur det låg till. Eftersom jag bara hade månadsvis utveckling att tillgå så blev det lite trubbigt men att sälja allt sista maj och köpa tillbaka 1:a september blev scenario 1 och att köpa sista juni och sälja sista augusti blev scenario 2.

Med detta som utgångspunkt så visade det sig att sedan 1997 har alternativ 1 varit gynnsamt för 9 av de 19 åren (47%) och för alternativ 2 så gäller det 11 av 19 år (58%). Vissa år har båda villkoren varit gynnsamma och då har jag valt det med bäst utveckling.

Nu är jag inte ute efter att bevisa ett vetenskapligt samband utan mer att illustrera nybörjarens dilemma, dvs att i runda slängar är det fifty-fifty i den här typen av rekommendationer. Sen tycker jag att man också bör fundera på hur man hanterar Murphys lag innan man fattar några beslut om hur man ska förhålla sig.

Jag tycker detta ganska bra speglar den verklighet som vi nybörjare och amatörer måste hantera. Ser man en köprekommendation så går man in och köper, men efter ett tag åker aktien ner och man stå helt plötsligt på minus. Läser man att det är dags att sälja och litar på analytiker, så stiger det givetvis efter man har sålt. Jag tror mycket av detta handlar om att man ser i för korta perspektiv och agerar för snabbt. Är man nybörjare så har man per automatik inte haft chansen att se en långsiktig utveckling. Dessutom tror jag att det handlar mycket om att man ser det man vill se och noterar oftare händelser som bekräftar negativa förändringar. Givetvis vill man ju bara se positiva förändringar och det ska gå snabbt!

Nu öppnar snart USA-börserna och det ska bli spännande att se vad som händer vid FED:s räntebesked. Jag är tämligen övertygad att börserna kommer gå rejält uppåt ikväll, eller ned…

Utdelning i Clas Ohlson

Idag var det X-dag för Clas Ohlson vilket innebär att den som köper aktien idag inte får del av årets aktieutdelning. Det innebär också att innehavare idag kan sälja aktien men ändå se fram emot att utdelningen sätts in på kontot på fredag. Eftersom aktieutdelningen var 5,25 kr så är blir aktien per automatik lika mycket mindre värd på X-dagen, men Clas Ohlson stängde idag 7,25 ned vilket då är en reell minskning med 2 kronor.

Jag köpte mina Clas Ohlson med det förändrade RUT-avdraget i åtanke och trots den senaste veckans nedgång, som är ett resultat av den något svaga rapporten för första kvartalet, så är jag fortsatt positiv till att försäljningen kommer att öka under hösten och mot jul. Under årets mörka del så hoppas jag att belysningsprodukter får ett uppsving och med sitt breda sortiment så tror jag också att Clas Ohlson tar ökade andelar i julhandeln. Så jag är fortsatt positiv och tar tacksamt emot utdelningen i syfte att återinvestera den i någon form. Just för stunden har Clas Ohlson en stor andel i portföljen, men i min målportfölj så ska antalet ökas på något på sikt.

När det gäller återinvestering så kommer ett praktiskt problem in i bilden. På min bank har man ett mer traditionellt belopp i courtage. Det är väl egentligen inget större problem, men jag skulle gärna se lite alternativa lösningar på den fronten för att konkurrera med nätmäklarna. Till exempel så skulle jag vilja kunna återinvestera en utdelning direkt, även om det blir bara några få aktier, utan att betala ett courtage på 69 kronor. Visst hade det varit finemang om man kunde återinvestera en utdelning i samma papper courtagefritt?

Med dagens courtage så gör jag istället så att jag köper fondandelar “så länge” och när värdet kommit upp till ett större belopp har jag för avsikt att gå in och öka på i något av mina innehav. Skulle gissa på att det kan vara läge om ett år ungefär.

Resonemang om huvudportföljen

Jag fick möjligheten att placera en summa i våras och jag hade en ganska klar bild på hur den skulle se ut principiellt. Efter lite justeringar under sommaren anser jag mig nu ganska nöjd med portföljen i ett långsiktigt perspektiv med en lagom blandning av utdelning, stora bolag och några möjliga uppstickare.

Huvudportföljen har jag i en ISK på min bank, och det kan väl kännas lite surt med tanke på courtaget som vid mindre affärer påverkar GAV:et lite för mycket. Men samtidigt ser jag fördelarna med att ha pengarna där jag har resten av familjens ekonomi och jag resonerar som så att det kan ge andra vinster genom att jag är banken trogen. Nu är min tanke inte att day-trada ändå, men givetvis skulle det vara roligare om courtaget var lägre i det korta loppet.

Jag har insett under sommarens svängiga börs att det är alldeles för enkelt att tänka kortsiktigt och det är lockande att hoppa från än den ena till den andra vilket i slutänden gör att slumpen för en alldeles för stor betydelse. Under sommaren har jag läst på en hel del och framför allt tittat på lite längre perspektiv och till slut skrev jag faktiskt ner en strategi för hur jag ska förhålla mig i ett längre perspektiv. I ärlighetens namn så är kanske strategin mer skriven efter portföljens utseende än tvärt om, men jag känner mig ändå nöjd med innehavet och har släppt en del av den initiala oron när det är alldeles för mycket röda siffror i uppföljningen.

Upplägget nu är fördelat enligt följande:

Preferensaktier: 32% (Mål 30%)
Large/Mid Cap med fokus på utdelning: 57% (Mål 60%)
Small Cap med möjligheter: 11% (Mål 10%)

Direktavkastningen är idag 4,37% vilket jag anser är helt okej med tanke på att det finns aktier i portföljen som i dagsläget inte ger någon utdelning.

Denna fördelning har jag för avsikt att behålla till minst 2018/2020 och under tiden återinvestera utdelningen enligt en tänkt målbild som jag har satt upp. När denna period har passerat har jag två olika scenarion, antingen högkonjunktur eller lågkonjunktur och jag har då två olika alternativa placeringsprofiler men som bygger på samma upplägg som ovan fast med olika procentsatser.

Så nu känns det mest som att det gäller att bida sin tid och jag känner nästan för att klappa igen mitt uppföljningsdokument och öppna upp den först till jul för att se vad som hänt då. Att sitta och kolla från dag till dag är bara att kastas mellan hopp och förtvivlan så jag kommer att under hösten fokusera på att följa marknaden och försöka lära mig mer om både samband och börspsykologi, framför allt hur jag ska hantera min egen inställning…

Uppstart av barnportföljer

Att spara till barn innebär alltid ett inslag av rättvisehantering. Hur man än vänder och vrider på det så är det svårt att uppnå total rättvisa när tid och omvärld skiljer sig från år till år under förutsättning att man inte har trillingar förstås.

Min utgångspunkt blev att jag valde att sätta upp ett sparmål så att barnen på sina respektive 21-årsdagar har fått lika många kronor insatta på sina ISK:ar, som döptes till Ask, Atle och Arnevi. Det innebär att den äldsta (Ask) får mer per månad under en kortare tid och den yngsta (Arnevi) får mindre per månad under en längre tid. För att få ett startskott började jag med en lika stor summa insatt i juli 2015. Vi pratar här om ganska små belopp ändå, men jag tycker att huvudändamålet är att odla ett aktieintresse, inte att göra dom rika.

Nästa steg blev att förklara spelreglerna och få barnen att välja två bolag på OMXS30 som dom själva tyckte kändes rätt. Flera av bolagen kände dom givetvis till, och för de andra berättade jag kort om vad deras huvudsakliga område var.

Det intressanta var att alla tre fastnade för Volvo, oberoende av varandra. De vet mycket väl att Volvo inte gör personbilar, men samtliga barn tyckte att Volvo var förtroendeingivande. Det var väldigt intressant tycker jag ändå, att deras varumärke är så starkt i inom en “icke målgrupp”.

Utöver Volvo fastande Ask för SKF som han ansåg göra världens bäst kullager. Här får vi anta att bolaget hittat till den yngre marknaden genom skateboard, kickbike och BMX-kulturena.

Atle sa utan större tvekan H&M som sitt andra val, och jag antar att han i sin ålder fastnar för välkända varumärken som syns på stan. Vi handlar inte överdrivet mycket på H&M, men givetvis finns det mer än ett plagg i garderoben.

Arnevi tyckte att det där med mediciner är en bra grej så att människor blir friska och valde AstraZeneca. Det som är lite trist är den praktiska hanteringen för en småsparare försvåras genom att kursen ligger och pendlar mellan 500 och 600 kronor.

När vi handlar så går det givetvis inte jämt upp och som buffert har jag köpt fonden Avanza Zero. Fördelen med den fonden är dels att det inte är några avgifter och dels att den fokuserar på OMXS30 vilket gör att vi behåller fokuset på svenska, välkända bolag. Tanken är att ligga parallellt i fonden tills dess att innehavet stigit så pass att det är lönt att göra lite större affärer än enstaka aktieköp.

Nu gäller det att ha ett rimligt perspektiv på utvecklingen och låta tiden ha sin gång. Min tanke är att först låta deras två huvudinnehav komma upp i ett lite större antal innan det är dags att ta in en tredje större aktie i portföljen.

Äldre inlägg

© 2017 Nya Nya Finans

Tema av Anders NorenUpp ↑

%d bloggare gillar detta: